konstiga tyska begrepp

Gemeinschaft och gesellschaft är ett utmärkt begreppspar som bl.a. johan Asplund skrivit om. De är jättebra hjälp för att förstå den senmoderna samtiden. I det förmoderna samhället, typ oskiftade byar, levde man i gemeinschaft. Täta långvariga sociala relationer. Jaget bekräftas ständigt i självklara, starka släktskaps eller granskapsförhållanden. Ens plats i gemenskapen var given och tryggheten var total.

Industrialiseringen slog sönder dessa gemenskaps oaser och kastade ut människan i den urbana mångfalden. Den trygga sociala gemenskapen byttes mot storstadens anonymitet och löften om att vi kan vara eller bli vad vi vill. Alla som flyttat från landet till staden kan känna den berusande känslan av att lämna den nedtryckande kontrollen och bli fri! Fri från förutfattade meningar om hur jag ska vara. Fri att uppfinna mig själv och om det inte funkar söka nya sammanhang där jag kan växa och utvecklas. Inga band fjättrar mig vid andras idéer om vad och hur jag ska vara. I staden kan vi leva i gesellschaft

Hmmm. Detta låter precis som de första communities som var poppis på nätet. Du var inte dig själv. Du loverboy28 som kunde vara allt det som inte funkade i den grå vardagen. Ett äkta gesellschaft, fri att bli den jag vill och drömmer om. Men tänk på nästan alla populära sitcoms. De handlar om en grupp (ofta snygga och ganska unga) människor som lever i en storstad, men de går alltid till samma bar eller café dä de träffar samma gäng som skapar täta, varaktiga och kontrollerande sociala relationer. En oskiftad by mitt i storstaden. En oas av kraftiga pålitliga förhållanden i storstadens snabbflytande lavaström av förändring. Och ja, loverboy28 har blivit utbytt mot Nils Jönsson på Facebook. Hela idéen med Facebook är att du ska vara du. Inte den du kanske skulle kunna bli utan bara du och i livspusslets tid är det ett sätt att bygga och upprätthålla sociala relationer, folk som har koll på varandra i långvariga sammanhang.

Jag menar alltså att vår idealbild av det urbana livet inte är gesellschaft utan vi drivs av en längtan till byn, mot gemeinschaft. De bilder vi konsumerar på TV, de communities som är populärast är gemeinschaft bilder och sammanhang. Ett desperat försök att skapa livsvärldar som kan skapa mening och gemensamma värden i den stormvirvel som drar genom våra liv med ständig förändring. Där inget är fast, där allt ska bli annorlunda. Där gränser ständigt flyttas. Där det ständigt kommer nya bättre grejer. Allt som är fast förflyktigas (all that is solid melts into air). Vi greppar efter något beständigt. Något som kan skapa gemensamma värden, gemeinschaft.

Kanske en utgångspunkt för hur vi i skolan kan adressera en av de svåraste utmaningar vi har. Hur hjälper vi våra unga att hitta motivation? Bottnar inte den i mening? Skapar vi inte mening från våra sociala relationer?

Ska vi skapa oskiftade byar i våra skolor? Gemeinschaft-byarsom ger mening och gemensamma värden. Är det inte i sådana byar vi finner motiviation?

Annonser

Allting förändras ju så fort

Jag hamnar ofta på föreläsningar där en ung man från reklambranchen eller angränsande HR konsulteri berättar att allt förändras i rasande takt. Det som var sant i går, eller i förmiddags är nu gammalt. Efter ett antal halsbrytande exempel kommer det oundvikliga raljerandet över hur mossig skolan är.

Jag är rädd att jag håller med. Allt förändras jättesnabbt. Hade någon i början av 80-talet sagt att om 30 år är Sverige med i EU och har ”krigförande soldater” under NATO befäl i Afganistan så hade jag skrattat. Då var Afganistan ockuperat av Sovjet. Idag finns inte Sovjet. Hade någon sagt för fem år sedan att Microsoft förlorar sin världsdominans till Google så hade jag sagt: you wish. Förändringstakten verkar också öka för varje dag. Ekonomiska bubblor i ett land sprids blixtsnabbt över hela världen på ett sätt som var otänkbart bara för något år sedan.

Och jaaa, jag tycker mycket av skolan bygger på ett samhällssystem som inte finns längre. De akademiska ämnen vi bygger vår skola på är utsöndringar från det enda medeltida ämnet: Teologi. Från teologin avsöndrades juridiken och filosofin kanske medicinen. Sedan har avsöndringen fortsatt men på sent 1800-tal var de stora uppdelningarna klara. På 1800-talets behov av kunskapande bygger vi alltså fortfarande våra skolor. Trots att alla skriker efter fler och andra förmågor fortsätter vi i skolan envist att hålla fast vid de trygga, fina och bekväma strukturer vi själva skolats i.

Det jag har börjat fundera på i det sista är varför förändras allt så snabbt. Vilka krafter är det som eldar på? De unga reklamarna pratar inte så mycket om det, de stannar vid konstaterandet och nått om globalisering. Börjar man kika lite så ser man snart att de explosiva förändringar vi nu befinner oss i startade på sent 1700-tal och fick rejäl utbredning under 1800-talet. Industrialismens segertåg över världen har kastat miljoner människor (och fortsätter att kasta miljoner människor – Utvecklings länder) från en lantlig lågproduktiv tillvaro med få människor i var människas sammanhang och få och tröga kontaktytor mot omvärlden till en urban högproduktiv tillvaro men masskommunikatin och anonymitet i städernas folkhav. Om vi tycker det går fort. Tänk på de européer som under 1800-talet gick från feodala bondbyar till det myllrande stadslivet och arbetet i fabrikerna. Allt man känt både vad gäller arbetsprocesser och sociala processer blir obrukbart på den tid det tog att ta sig in i staden. Denna process fortgår idag för miljoner människor som flyttar från landsbygden till staden i Afrika. i Sydamerika, i Kina.

Jaha… vad är det för krafter då? Industrialismen? näää den är ju bara ett symptom… det är marknaden, kapitalismen. Idén att jag inte bara ska samla massa rikedom som jag sen ska parta upp. Utan jag ska samla rikedom som jag ska återinvestera i min verksamhet så jag kan tjäna ännu mer pengar som jag kan återinvestera. Varje investering ska effektivisera min verksamhet så jag kan konkurrera med de andra så jag får mer pengar att återinvestera. På marknaden avgörs allt via efterfråga och utbud. Det bästa priset för dagen vinner. Alla verksamheter är under ett ständigt tryck att effektivisera, att hitta nya lösningar, nya produkter. Alla tidigare moraliska band (tex det feodala klientsystemet) upphävs och alla är överens om att inga sociala band ska hindra jakten på det bästa priset. Här är drivkraften som bygger imperier och störtar dem lika fort. Kraften som förändrar både natur och sociala förutsättningar i en rasande takt – Den kapitalistiska marknaden.

/johan

Teknik och medvetandeförändring

Jag är inte densamma som för femton år sedan. Mycket har hänt. Många erfarenheter rikare har jag förändrats och utvecklats. I ett dialektiskt förhållande med min omvärld är jag stadd i ständig förändring (tänk Herakleitos och floden). Mitt teknikanvändande har självklart varit en del i det som påverkat mig. För tio år sedan när jag angrep komplexa situationer ritade jag alltid på papper. Jag ritade cirklar och boxar med pilar mellan för att skapa ett flöde genom processen. Om det var ekonomi med försökte jag på papper göra uppställningar över kostnader för olika alternativ. Idag använder jag mindmap program för mina flöden och kalkyl eller databasprogram för det mer ekonomiska eller det som kan sättas i siffror eller listor. Användandet av de här programmen har förändrat mig. De har förändrat mitt medvetande. Mitt sätt att se världen. Att snabbt och exakt kunna modelera olika scenarier i ett kalkylprogram gör att jag lägger mindre tid på att gissa och mer tid på att värdera olika möjliga framtider. Vilken väg tror jag är bäst, åt vilket håll vill jag. Min tanke har blivit renare, exaktare ,mindre chansartad. Mindmap programmen har gjort att jag kan växla från kreativa flödesskapande till detaljplanering. Jag kan hoppa mellan nivåer i skeendet utan att tappa tråden.

En mig närstående konstnär som varit konstnär sen 60-talet berättade om en liknande process. Photoshop har get honom nya sätt att jobba. att kunna jobba i lager och ändra gå tillbaka, göra ett nytt lager att sammanfoga och ta isär  har gett en ny skapandeprocess. Det är helt i linje med Puentaduras (länk till cool webcast) fjärde steg. Att använda tekninken för at skapa nått nytt. Nått som aldrig gjorts innan. Så långt allt gott. Men nu berättar konstnären hur datorarbetet ändrat arbetet i ateljén. De nya tavlorna som växer fram görs med photoshopteknik. De hade varit omöjliga att göra innan photoshop. Puentaduras fjärde redefenition steg trancenderas och kommer tillbaka i den analoga världen. Tekniken har förändrat vårt medvetande så när vi är analoga är vi det med de tolkningsmönster vi utvecklat i den digitala världen.

Vi förändras i ett dialektiskt förhållande med vår omvärld. Vårt medvetande förändras. Så borde inte skolan förändras?

Några funderingar runt livskunskap

I samband med de två intensiva introduktionsdagarna för våra ettor i Höllviken förra veckan har jag funderat en del på vårt livskunskapsarbete. Egentligen är vi ideologiskt otrogna. Inte bara en utan två gånger…..

Våra introduktionsdagar bygger på det program Etniska relationer lärt oss. De tar avstamp i begreppet interkulturell kommunikation som vad jag förstår från början använts i analysen av möten mellan människor med olika bakgrund. I detta sammanhanget är fokus på själva mötet och att alla människor har olika erfarenheter och om vi låter elevernas erfarenheter och kunskaper ta plats i undervisningen leder det till en process som skapar mer motivation och lust.Ett uttalat mål är att främja möten som är jämlika och har en dynamisk kommunikation. Möten som ska genomsyras av  respekt, tolerans, empati, solidaritet och vänskap. Här finns alltså starten på vårt livskunskapsarbete.

Sedan är vi otrogna mot intekulturell kommunikation (och vice versa) med SET (social och emotionell träning). Socialstyrelsen definierar SET så här: SET är en manualbaserad preventiv insats för skolan med syfte att utveckla elevers sociala och emotionella förmågor. Genom övningar med stigande svårighetsgrad tränas eleverna i att hantera sina känslor, öka sin självkännedom, motivation, empati och sociala kompetens. SET har sitt ursprung i KBT (kognintiv beteende terapi) och har altlså ett mer behandlande tonfall än Interkulturell kommunikation.

Vi har alltså en pragmatisk inställning där vi utnyttjar de olika systemen för att få ihop nått som passar vår utbildning och våra elever.

Jag tror stenhårt på att det är nödvändigt att ge eleverna möjlighet att diskutera och arbeta med både de centrala interkulturell kommunikationsbegreppen som kärnan i SET. I ett litet miniföredrag jag höll för en förvaltningaövergripande preventionsgrupp spaltade jag upp två tankelinjer för varför vi ska arbeta med livskunskap

Den första tankelinjen är att vi ska göra det. Skolan är en värdeskapande institution och staten har så länge den funnits sysslat med värdeproduktion. På ett sätt är skolan arvtagare till den kyrka som var pådrivande i skapandet av den svenska staten för 800-900 år sedan. Kyrkan kom med en fast organisation och ett för norden genialt sätt att få resurser: skatt! Det gjorde att de nordiska hövdingarna kunde häva sig upp till kungar. Kyrkan fick fritt spelrum att förklara hela kosmos. Vad hände innan mitt liv, vad händer efter, vad är rätt och fel. Kyrkan efter reformationen utvecklas till statens departement för moral och kosmologi. En stark organisation som nådde ut i alla gårdar och backstugor såg till att medborgarna hade rätt värderingar och trodde på rätt saker.

I och med sekulariseringen och att staten och kyrkan skiljts kan man förledas att tro att staten blivit värdeneutral och släppt alla anspråk på att producera – reproducera värden. Så är det inte. Staten är i allra högsta grad inblandad i inte bara värdeskapande processer utan även kosmologiska. (Jag skriver ju här om värden så jag lämnar kosmologin med att påminna om statens kosmologiska mantra: vetenskap och beprövad erfarenhet (som skrivits in i den nya skollagen).

Kolla följande citat ur Läroplanen för frivilliga skolformer från 1994: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Skolan är en värdeskapande institution 2000-talets arvtagare till den statsskapande kyrkan. Jämför citatet med värdeorden från våra metoder ovan…..  Vi har alltså inget val. Vi ska hålla på med livskunskap. Det står skriver i styrdokumenten!!

Den andra tankelinjen om varför vi ska hålla på med livskunskap kan formuleras som: bara kunskap räcker inte. Samtiden – framtiden kräver bredare kompetenser. När vi levde i industrisamhället, ett samhälle organiserat för att massproducera varor, räckte ”kunskaper”. Revolutionen låg i att i stället för att producera en bil i taget, helt hantverksmässigt, där alla arbetare var inblandade i hela bilens tillblivelse så delades arbetet upp i små delar där varje arbetare massproducerade sin del och på slutet av det löpande bandet stod bilen färdig. Industrisamhället kan grovt förenklat fångas med begreppen: reproducera – lyda- homogent samhälle. Massproduktionens organisation är hierarkisk och lydnad är  viktigt för att allt ska fungera. Den skola som skapades för att utbilda arméer av arbetare körde med samma ledord: reproducera – lyda.

Nu har tiden gått allt har förändrats. Jag skriver detta i ett hus där det tillverkades delar till fartyg för 30 år sedan. Nu är det skolor och huvudkontor i stället. Den stadsdel som växt fram på varvsholmen är inte vigd åt massproduktion utan här huserar kunskapsintensiva företag. Vi brukar prata om kunskapssamhället. Ledorden kan sägas vara: skapa – samarbeta i ett hetrogent samhälle. Det handlar inte längre om att massproducera. Den digitala revolutionen har gjort masskopiering utan kvalitetsförlust till var mans kunskap. Det gäller att komma på nya grejer, det är ritningen – på hittandet som är den nya tidens viktigaste process. Produktionen av varor fasas ut  från land till land i jakt på billig arbetskraft. I det rika väst finns kreation, konstruktion  och service kvar.

Världen blivit avsevärt mindre på 25 år. När jag skulle börja på gymnasiet i Simrishamn fanns det några modiga som gav sig av till Ystad…. och någon enstaka åkte ända till Malmö!!!! Idag pratar vi om utbildningar i USA och jag propagerar för Shanghai. Vi lever i en globaliserad värld.

Allt som är fast förflyktigas. Det vi vet med säkerhet om morgondagen är att den blir annorlunda än idag. Utvecklingen går fort och det känns som förändringstakten ökar. De jobb som var framtidsjobb för inte så länge sedan är i dag bortglömda (hålkortsoperatör).

Sammantaget gör detta att den kunskapsfabrik från igår med fokus på reproduktion av redan etablerad fakta – kunskap inte räcker. Unga i dag måste få en utbildning som väver samman de klassiska kunskaperna med förmågor som flexibilitet, anpassningsförmåga, förmåga att samarbeta, pålitlighet, ledarskap, social och interkulturel förmåga och inte minst måste vi ge våra unga möjlighet att utveckla sin kreativa, inovativa förmåga, sitt kritiska tänkande sin problemlösningsförmåga och förmåga till livslångt lärande.

De aspekter av människan livskunskapen arbetar med är förutsättningen för ett lärande för framtiden. KASAM (känsla av sammanhang) är en förutsättning för gemensamt lärande. Att känna sig trygg, behövd modig är förutsättningar för att kunna vara kreativ. Social och emotionell kontakt är  förutsättningar  för mening — motivation — engagemang för lärande.

Så min andra tankelinje går ut på att samtiden – framtiden har trancenderat industrisamhällets utbildmningsfabrik. De framtidsförmågor som vi i måste arbeta med grundläggs i livskunskapens arbete med elevernas KASAM.

/johan

Introdagar i Höllviken

Då är man tillbaka efter två introdagar för ettorna i Höllviken. På sagostundernas sommarhem har vi kört ett batteri av övningar för att eleverna ska lära känna varandra och svetsa i hop grupperna. Sagostunderna är helt ok (rätt gulligt med sovsalarna med de små sängarna, kanske inte så gulligt med föreståndarrummen med luckor in till sovsalarna, de ska kunna kontrollera!!) största problemet var nog myggen. Konstigt med mygg i en sandskog på dagen. Hemma på Åsen har vi nästa bara mygg på kvällen hmm…

För mig var Höllviken dagarna kul och tänkvärda på flera olika sätt. Dels är det kul att se och vara med i det väloljade maskineri som arrangerar dagarna. Vi har gjort det ett antal år nu men ändå. Det är många grejer som ska klaffa och det gör det tack vare den fantastiskt engagerade personal som fixar och donar så dagarna blir total succé. I år hade vi elever från tvåan och trean som ledde aktiviteterna. Det var jättebra! Jag upplever det som ett stort plus att det är ungdomar i elevernas egen ålder som leder övingarna och snacket efter… vad funkade varför funkade det osv. Till sist så är det skitkul för en kontorsråtta som jag att få vara med eleverna lite. Jag hade förmånen att tillsammans med en lärare leda en aktivitet (görs den fel kan den bli farlig så därför leder personal den). Det var jättekul att vara i en lärsituation med ungdomar igen, jag saknar nog att vara lärare.

Här är en länk till in bambuser feed med några klipp:

http://bambuser.com/channel/joas_

Första arbetsveckan efter semestern

Då har man jobbat en vecka. För min del har det varit ovanligt lugnt. Jag har kunnat hålla normala arbetstider och fått en hel del gjort i alla fall. Det sitter väl i bakhuvudet hur det var förr när 100 nya datorer skulle monteras och installeras de korta veckorna innan eleverna kom. Det gav alldeles för långa dagar och va en kass start på läsåret = avbränd redan i september.

I år har jag installerat mig på mitt nya kontor. Gått igenom pappershögar (en del gick tillbaka till när skolan startade 2001). Jag svär… de var mina sista pappershögar från och med nu ska allt finnas digitalt (jag har skaffat ett mindre skrivbord för att fysiskt manifestera den föresatsen)- VÅGA VÄGRA PAPPER!!! När det finns digitalt är det sökbart, spotlight = min vän i dokumentköckenmöddingen, alla protokoll blir lätt tillgängliga. Dessutom finns mer och mer av mina grejer på googlesajten. Jag har också blivit riktigt duktig på att läsa på skärmen, jag skriver alltså sällan ut nått för att läsa. Jag ser fram mot iPad!!!

Förutom schema, lite rekrytering och allmän planering har jag läst en hel del. apples initiativ ”apple classroom of tomorrow 2” är riktigt intressant. Rapporten i pdf format är mycket läsvärd. De identifierar sex stycken design principer för gymnasieskolor i det 21 århundradet:

  • 21 st century skill outcomes, de förmågor och färdigheter ungdomar bör ha för att klara arbetslivet
  • Hur undervisningen ska gå till, real world problems, ämnesövergripande, projektbaserat, angeläget för studenterna
  • formativ bedömning, utvärdering riktad mot att förbättra studenternas lärande
  • Social och emotional connection, relationer är jätteviktiga för den kognitiva utvecklingen, varje elev ska ha minst en meningsfull relation med en vuxen i skolan
  • En inovativ och kreativ kultur
  • 24/7 tillgång till teknik, dvs 1-1 (det är ju apple….)

Mycket inspirerande och tänkvärt. Jag är övertygad att det är runt dessa områdena en framgångsrik skola skapas. Vi är bra på en del men kan bli mycket bättre på mycket.

Tillbaka efter semestern

Efter 6 sköna semesterveckor är jag tillbaka på jobbet. Sommaren har varit bra, fylld av  meckande och fixande med huset. Nu ska jag alltså vara redo att starta ett nytt läsår. Och ja… jag är nog mer redo än nånsin!!

Det som har högst prioritet är schemat. Nytt för i år är ju att Jag och Zandra jobbar med schemat tillsammans. Jag ska vara mer övergripande och Zandra ska jobba med själva lektionsläggandet. Det går framåt! Idag publicerades de första 10 veckorna för ettorna, dvs hela mpra-perioden. Nu börjar arbetet med tvåorna och treorna. Nu är det bara att hoppas att de underlag vi jobbade med i juni räcker för att göra det schema vi ska ha. Målet är att schemat ska vara klart (v34-43) den 13 augusti. Sen är det självklart öppet för justeringar. Vi ska starta en schemablogg där intresserade ska kunna följa arbetet och kommentera dvs hjälpa till!!

Andra saker att dra i är googlesystemet. Det är uppdaterat med nya coola funktioner som vi får kolla på. Rutiner och procedurer runt elevvård och varningar – betygssättnig ska nog också uppdateras. Vi måste bli bättre på att dela information. Eller alla som har behov av viss information (mentorer kan behöva sina elevers betyg och omdömen) ska enkelt få tag på den. 170 nya elever ska få macbookar och det är säkert en del elever (och kanske lärare) som har problem med sin macbook efter sommaren så där är en hel del att förbereda. Hjälp till självhjälp med bla ominstalltions och reparations ”barer” är planen. Ettornas datorer kommer vara förinstallerade med adobe så vi slipper förra årets strul med switchar och sladdar.

Förutom de mer praktiska sakerna finns det ju stora utmaningar framför oss. Vi måste komma vidare i vårt 1-1 projekt. Jag tror det finns mycket kraft kvar som vi inte använt. Vi ska utbilda /utveckla oss själva tillsammans med våra elever för att nå de högre plan av förståelse som bla Ruben Puentadura talar om. Jag blir mer och mer övertygad om att 21st Century Skills är det ramverk vi behöver för att hjälpa våra elever till att bli aktiva samhällsskapare. Jag kommer läsa på och tala mycket om 21st century skills detta läsåret. Jag tror och hoppas innerligt att i år är året när vi äntligen forcerar alla hinder och släpper lös den inneboende kreativa energin och slutar snackar och tillsammas går ner i verkstan för att skapa mediegymnasiets superSajt. Vår plats i världen där vi visar allt vi kan. Där vi skapar en publik och där vi deltar i byggandet av morgondagens samhälle!

Som om inte detta räcker har vi GY11 eller blir det GY12? i slutet av september vet vi förhoppningsvis. Och som grädde på moset vad är mediegymnasiets nästa steg? Vad ska vår skola transformeras till? Så här står det på malmo.se. Nämnden tar förhoppningsvis beslut den 28 oktober. Men in vilket fall så kommer det stå 176 förväntansfulla ungdomar här den 23 augusti de ska få en fantastisk utbildning precis som våra tvåor och treor.

Jag är övertygad om att det blir ett fantastiskt år. Många grejer kommer falla på plats och vi kommer ha skitkul!!

/johan


Kategorier

mina tweets

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 2 andra följare